En oas

Jag har hittat ett ställe, där älven en gång var vild och fri. Nu är den tämjd och tillrättalagd för att försörja oss med elektricitet. Det samhälle som en gång byggdes upp här, som fostrade människor och där barn lekte och växte upp, är sedan länge borta.

Kvar finns ett slags vemod i de fotspår som fortfarande märker platsen.

Ett fantastiskt ställe, trots allt. Här har jag hittat harmoni, frid och ro.

Jag kommer tillbaka – Miessávrre!

KaltisbäckenKaltisbäcken

maj 27, 2016 - 10:50 e m

Hellag - Visst är det en märklig känsla? Att se fotspåren efter vårt folk, men de är ändå osynliga?

maj 28, 2016 - 9:28 f m

Maria Klang - Ja verkligen. Både märklig och faktiskt ganska mäktigt 🙂

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

*

*

UA-46493695-1